Program och bildspel 2019

Universell design (UDL) f?r kognitivt st?d?
Gunnel Janesl?tt ?r Med dr. och leg arbetsterapeut. Hon har sin anst?llning vid habiliteringen i Dalarna och p? SUF Kunskapscentrum i Region Uppsala. Hennes forskning har fokus p? att utveckla metoder f?r kartl?ggning och intervention f?r barn, ungdomar och vuxna med kognitiva neds?ttningar och bristande tidshantering i sin vardag. Gunnel har representerat FKS i en internationell arbetsgrupp f?r Internationell standard (ISO) som tagit fram nya v?gledningar f?r tidshantering och f?r kognitiv tillg?nglighet. Hennes?presentation inleds med varf?r, och hur arbetet med att ta fram en ?Allm?n v?gledning f?r kognitivt st?d? genomf?rts. Fokus kommer att ligga p? modellen Universell design f?r kognitivt st?d. Den kan tydligg?ra vilka verktyg professionella kan ha nytta av f?r att anpassa sina insatser till personer med kognitiva neds?ttningar.

Tydligg?rande pedagogik ? praktiska exempel utifr?n UDL
Anna Sj?lund ?r beteendevetare, handledare och f?rfattare till flera b?cker om tydligg?rande pedagogik.?Med tydligg?rande pedagogik skapar man en begriplighetram runt det som sker. Studier visar att n?r vi bygger en kommunikativ milj? ?kar sj?lvst?ndigheten. Olika former av visuellt st?d kan ge svar p? fr?gor personer kan ha sv?rt att st?lla till sin omgivning. Det som ?r s?rskilt bra f?r vissa ?r samtidigt bra f?r alla och kan anv?ndas i universell utformning. En praktisk och vardagsn?ra f?rel?sning med m?nga exempel p? hur man kan bygga begriplighetramar med hj?lp av tydligg?rande pedagogik

Inkludera Mera! Att ?ppna upp f?r personer med IF p??arbetsmarknaden
Jenny Lilja ?r leg l?rare och har en bakgrund som skolledare inom gymnasies?rskolan. Sedan flera ?r ?r hon drivande i Kung Saga F?renings arbete i fr?gan om r?tten till arbete f?r personer med IF.?Hur kan arbetsgivare arbeta konkret f?r att skapa en inkluderande arbetsmilj? f?r personer med intellektuell funktionsneds?ttning, IF? I webbutbildningen Inkludera Mera finns kunskap och handfasta tips f?r att verkliga anst?llningar och riktiga kollegor ska bli till.

Prat?och?verkstad ? vad h?nder ??..
-V?r syn p? LSS
Anna Hildingsson ?r ordf?rande f?r Inre Ringen Sverige. Inre Ringen ?r en sektion inom Riksf?rbundet FUB f?r personer med utvecklingsst?rning. Deras?viktigaste fr?ga just nu ?r hur att st?rka LSS-r?ttigheter. I rollen som ordf?rande arbetar hon internationellt f?r r?str?tt f?r m?lgruppen.
Judith Timoney??r Ombudsman, FUB.?Hon samordnar Inre Ringens styrelsearbete. Under LSS-utredningen jobbade Judith ?ven hos Funktionsr?tt Sverige med samordning av funktionsr?ttsr?relsens LSS-arbetsgrupp. Hennes ?vriga arbetsomr?den ?r arbetsfr?gor och fosterdiagnostik.

-Styrutredningen f?r funktionshinderspolitiken ? programpunkten utgick
Martin Olauzon ?r statlig utredare inom v?lf?rds-, styrnings- och uppf?ljningsfr?gor. Han har bland annat varit s?rskild utredare i Mottagandeutredningen (SOU 2018:22) och huvudsekreterare i Ansvarskommitt?n (SOU 2007:10). Martin ger en presentation av tankar och f?rslag fr?n den statliga utredning om styrningen av den framtida funktionshinderspolitiken (Dir. 2017:133) som l?ggs fram den 31 januari, 2019.

-Direktiv till l?nsstyrelserna
Niklas M?rtensson, Funktionsr?tt Sverige

MegaMind Funkis ? en kognitiv anpassning
Anita Hild?n ?r speciall?rare och Maria Olsson ?r projektledare och?tillg?nglighetsansvarig Tekniska museet.?Genom Arvsfondsprojektet ?MegaMind ? ett science center 100% f?r alla? fick Tekniska museet m?jlighet att vidareutveckla utst?llningen MegaMind med fokus p? kognitiva l?sningar tillsammans med m?lgruppen. Dessa resultat presenteras samt satsningen MegaMind ? Funkis med extra tillg?ngliga onsdagar f?r skolgrupper med olika funktionsvariationer.

Mingel och FKS??rsm?te
Mingla och n?tverka i utst?llningen. Snittar och dryck. V?lkommen p? FKS ?rsm?te!

Studiebes?k?(mer info p??konferensen)?Upplev kognitiv tillg?nglighet i praktiken?p? Tekniska mus?et och se MegaMind-utst?llningen.

Vardagsteknik i hem och samh?lle ? en m?jlighet eller hinder f?r?personer med kognitiva neds?ttningar?
Anders Kottorp ?r professor i arbetsterapi och arbetar som dekan p? Malm? Universitet. Han har tidigare varit anst?lld vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm samt University of Illinois at Chicago (UIC).
Teknikutvecklingen i dagens samh?lle skapar nya m?jligheter till aktivitet och delaktighet som inte funnit tidigare. Men samtidigt s? finns en risk att hinder uppkommer f?r olika grupper. Dessa hinder kan vara orsakade av olika kognitiva neds?ttningar, men sambanden ?r oftast betydligt mer komplexa ?n s?. Presentationen kommer att baseras p? den forskning som bedrivs i samarbete med forskningsprogrammet CACTUS (Cognitive Accessibility and Technology Use when Ageing in Home and Society) vid KI.

Kognitiva funktionsneds?ttningar ? hur ?r det p? riktigt
Niklas H?kansson lever sj?lv med konsekvenserna av en hj?rnskada efter en misshandel f?r mer ?n 10 ?r sedan. Rita Ehrenfors har sin erfarenhet fr?n arbete inom rehabilitering. Tillsammans har vi f?rel?st om v?ld och v?ldets konsekvenser f?r skolungdomar och f?r v?rd- och omsorgspersonal under snart 6 ?r. Tillsammans?beskriver de ett antal situationer i vardagen d?r nedsatt kognitiv f?rm?ga blir en utmaning. De visar p? n?gra l?rande exempel ? d?r st?d och bem?tande ?r avg?rande f?r att leva ett liv som andra.

Att njuta av livet n?r man har en demenssjukdom
Gun Aremyr ?r arbetsterapeut med magisterexamen. Hon har f?rel?st inom demensomr?det sedan 1990 och medverkat p? de nationella Demensdagarna i s?v?l Sverige, Norge som Danmark samt f?rel?st?i Japan. Gun Aremyr?driver ett nationellt e-postn?tverk f?r arbetsterapeuter med intresse f?r demensomr?det. Som styrelsemedlem?i Svenska N?tverket f?r Demenskunskap ?r?hon medarrang?r av en ?rlig tv?rprofessionell konferens, Svenska Demensdagarna. F?r Myndigheten f?r delaktighet har Gun tillsammans med Helle Wijk skrivit:?Milj?anpassningar som bidrar till ?kad delaktighet?med en checklista kopplad. Hon har dessutom skrivit fem l?rob?cker p? demensomr?det: Om att leva livet gl?msk, Varf?r v?grar Asta duscha? Varf?r vill Asta inte ?ta? Tillsammans med sjukgymnast Solveig Hallin och enhetschef Jane Lindell Ljunggren har hon skrivit Asta i inre och yttre balans respektive?Leva livet med demens. Gun har arbetat med geriatrik, anh?rigst?d,?minnesutredning,?varit omsorgs- och omv?rdnadshandledare p? gruppboenden samt f?rel?st och varit handledare f?r personal inom s?v?l ?ldreomsorg som omsorgen om personer med intellektuella funktionshinder och demenssjukdom.

Workshop
En workshop inspirerad av Jonna Asplunds blogginl?gg: Bildst?d -Hj?lpmedel eller styrmedel?

Valbara?f?rel?sningar?(val g?rs vid anm?lan)
Alt 1:??ldrandet har sin r?tt ? om att??ldras med utvecklingsst?rning
Kia Mundebo har varit ansvarig handl?ggare f?r ?ldrefr?gor p? Riksf?rbundet FUB?sedan 2013. I n?stan sex ?r arbetade hon d?r med ?ldrefr?gor i brett perspektiv. Tidigare har hon bland annat arbetat l?nge inom v?rd och omsorg, b?de som v?rdare och senare chef. Kia ?r utbildad v?rdare, personalvetare samt?har en magisterexamen i folkh?lsa, v?rd och omsorg.?Conny Bergqvist har en lindrig utvecklingsst?rning och har bott m?nga ?r av sitt liv p? institution. De sista 14 yrkesverksamma ?ren arbetade han p? Riksf?rbundet FUB:s kansli som r?dgivare. Sedan tv? ?r tillbaka ?r Conny pension?r. Conny ber?ttar om sina erfarenheter ur livet och diskuterar s?rskilt g?rna bem?tande.
Antalet ?ldre personer med intellektuell funktionsneds?ttning ?kar f?r varje ?r. F?rr blev de flesta inte s? gamla men medellivsl?ngden ?kar och n?rmar sig normalpopulationen. I m?nga kommuner finns ingen eller d?lig beredskap att ge ett gott st?d till ?ldre med IF varken vad det g?ller boende eller syssels?ttning. Funktionsneds?ttningen i sig i kombination med ?ldrandet kan ?ka behovet av st?d. F?r?ndrade livsvillkor g?r ocks? att st?det kan beh?va f?r?ndras. Ofta har omsorgspersonal ingen kunskap om det naturliga ?ldrandet och om vilka specifika fr?gor som b?r uppm?rksammas n?r den h?r gruppen ?ldras. F?r att m?ta behovet av kunskap om ?ldrande och intellektuell funktionsneds?ttning har Riksf?rbundet FUB och Stiftelsen Svenskt Demenscentrum samarbetat och tagit fram tv? webbutbildningar. Projektet har finansierats av Arvsfonden.

Alt 2:?Arbetsterapeuten i skolan
Matilda Hafstr?m ?r?arbetsterapeut och arbetar sedan januari 2018 i den centrala elevh?lsan i Karlskrona kommun. Hon arbetar med barn/elever i ?ldrarna 1-19 ?r och st?ttar pedagoger. Innan Matilda fick anst?llning i den centrala elevh?lsan drev hon ett projekt om tillg?nglighet p? en f-6 skola i n?stan 2 ?r.

Ett A-barns Betraktelser
Anna Planting Gyllenb?ga ?r en?Karlstadf?dd f?rfattare men bor i Stockholm. En kreativ ordkonstn?r.?Ett A-barns Betraktelser handlar om hur det ?r att leva med andra f?ruts?ttningar och hur man g?r det b?sta av situationen.

H?r ?r alla digitala medborgare
Sara Hansson?arbetar som projektledare f?r eH?lsa och digitalisering i R?ttviks kommun. Hon har tidigare jobbat inom LSS d?r vi arbetat aktivt med att ?ka den digitala delaktigheten. Sara ?r st?dpedagog i projektet Anpassad IT d?r hon ocks? ?r st?dperson till tv? deltagare i kursen.?Informations- och kommunikationsteknik har blivit en sja?lvklar arena i dagens moderna samha?lle. Vi kan ta del av information och tja?nster, vara aktiva pa? sociala medier och ha kontakt med va?nner och familj. Allt fler tja?nster och produkter blir digitala, vilket sta?ller o?kade krav. Om tja?nsterna och produkterna inte a?r tillga?ngliga skapas nya hinder fo?r a?ldre personer eller personer med kognitiva funktionsnedsa?ttningar. I Ra?ttviks kommun har da?rfo?r under flera a?r bedrivit ett ma?linriktat arbete fo?r att mo?jliggo?ra ett o?kad digital delaktighet.

Kommunikation utan symboler
Cecilia Olsson ?r?Fil.dr i specialpedagogik. Hon har arbetat hela mitt yrkesverksamma liv inom dels s?rskolan, dels inom FUB och dess forskningsstiftelse ALA. Cecilia ?r ?ven verksam inom F?reningen Kognitivt St?d, FKS och f?reningen Begripsam.?F?r att bli en person som kommunicerar m?ste man behandlas som en person som kommunicerar. Det kan vara en utmaning f?r omgivningen n?r det g?ller samspel med personer som inte alls eller endast i begr?nsad omfattning uttrycker sig med symboler (tal, tecken eller bilder). F?rel?sningen beskriver best?ndsdelarna i samspelet och visar hur b?da parter ?msesidigt p?verkar varandra och gemensamt bidrar till att ge beteendena en funktion och skapar en mening.

Program och bildspel 2018

Hj?rna, funktion och beteende i utvecklingsperspektiv: ?ke P?lshammar
Hj?rnan har en tydlig f?rst?ndsdel (kognitiv) och en tydlig?k?nslo- och driftsdel, som b?da mognar l?ngsamt?men s?kert. B?da delarna m?ste l?ra sig att samarbeta med?varandra. K?nslodelen utvecklas dock snabbare?och den obalansen g?r att kontrollfunktionerna i f?rst?ndsdelen i vissa situationer inte riktigt kan matcha de?starka k?nsloyttringarna. Detta blir tydligt om inte f?rr s? i ton?ren. Om k?nslor, kontrollfunktioner (exekutiva) och deras roll i olika ?ldrar handlar f?rel?sningen om. ?ke ?r neuropsykolog, dr i psykologi, senioruniversitetslektor vid Uppsala universitet, institutionen f?r psykologi. Han populariserar hj?rnan i olika media, bl a UR. Bok: Hj?rnskolan.?Bildspel

BUP-appen som hj?lper barn och unga att f?rst? sin utredning: Marie Frey
M?nga barn och ungdomar kan uppleva att det ?r jobbigt att inte?veta vad som ska h?nda d? de ska genomg??en utredning p? BUP. Utifr?n erfarenhet vet vi att det ?r viktigt?att inf?r kontakten med BUP f?rklara och?skapa f?rst?else f?r hur ett bes?k g?r till, vem man kommer?att tr?ffa och vad som kommer att ske. Speciellt?om det ?r en utredning vid misstanke om exempelvis ADHD eller autism.??ven f?r?ldrar (v?rdnadshavare) kan k?nna sig oinformerade och?kan d?rf?r inte lugna eller f?rklara f?r sitt?barn. Detta kan resultera i att barn ?r nerv?sa inf?r
bes?ket, eller helt enkelt inte vill komma p? bes?ket.?Min utredning??r appen som hj?lper patienter p? BUP att f?rst? och samtidigt f?lja med p? vad som h?nder?n?r en utredning genomf?rs p? BUP. Med hj?lp av en innovativ l?sning i form av en app f?r barn och?ungdomar, och deras v?rdnadshavare, st?d och hj?lp under utredningen.?BUP V?stmanland har under en l?ngre tid jobbat med att effektivisera och f?rb?ttra sin utredningsprocess,?Min Utredning??r ett resultat fr?n detta arbete.?Marie har en teknologie kandidatexamen i datateknik och har?ca 20 ?rs erfarenhet av IT-utveckling, b?de i?privata f?retag och inom offentlig f?rvaltning.?Fokus i arbetat ligger i att f?rst? krav och behov f?r att?verksamhetsutveckla och f?rb?ttra med hj?lp av IT/digitala?l?sningar. Marie jobbar sedan tv? ?r tillbaka som?verksamhetsutvecklare inom BUP V?stmanland.?Bildspel

Att f?rst? sin utredning och diagnos: Cecilia Olsson
M?nga som har genomg?tt en utredning och f?tt en diagnos vet?vad den diagnosen heter men inte alla vet vad?diagnosen egentligen inneb?r. F?rel?sningen handlar om att g?ra det som st?r i en diagnosutredning?begripligt f?r personen som det g?ller. En pedagogisk genomg?ng av utredningen med personen det g?ller?ger ett praktiskt anv?ndbart dokument som relaterar till personens vardag och d?r personen sj?lv ?r delaktig i?att komma fram till st?d och strategier f?r att hantera?sv?righeter. Cecilia ?r?Fil.dr i specialpedagogik. Hon har varit verksam inom FUB:s
forskningsstiftelse ALA och som pedagogisk?handledare p? gymnasies?rskola och ?r numera verksam som?f?rel?sare och konsult.?Bildspel

Barn med utvecklingsneurologiska avvikelser/ESSENCE och adaptiv funktion: Ida Lindblad
Barn med ADHD har p?tagligt nedsatta funktioner i det dagliga livet j?mf?rt med gruppen som har lindrig?intellektuell funktionsneds?ttning. Barn och ungdomar med lindrig utvecklingsst?rning f?r idag lagstadgade?st?dinsatser i samh?llet, medan gruppen med ADHD i allm?nhet inte?f?r s?dan hj?lp. ?ven vid utredning och?diagnostisering av ADHD ?r detta av betydelse d? det adaptiva fungerandet vara mer p?verkat ?n vid lindrig?intellektuell funktionsneds?ttning. Ida ?r legitimerad psykolog och disputerade 2013. Hon ?r?privatpraktiserande psykolog och arbetar?bland annat mot skolor och behandlingshem med utredningar och handledning.?Bildspel

Koncentrera Mera! Hitta strategier som hj?lper dig h?lla koncentration och lagom aktivitetsniv?: Marie Holmlund
??r du tr?tt och seg som Ior, k?nner du dig ?verenergisk, hoppig och skuttig som Tiger, eller kanske nerv?s och orolig som Nasse?? Genom enkla och roliga sensomotoriska aktiviteter ?ndrar vi din aktivitetsniv? till att mer likna Christoffer Robin eller Nalle Puh! Som barn ?r det l?ttare att f?rst? vad som h?nder i kroppen om man kan ge dem liknelser som dessa. L?t dig inspireras av en metod som kan hj?lpa barn, ungdomar och vuxna att koncentrera sig mer! Marie?har jobbat som arbetsterapeut i snart 20 ?r och har d? fr?mst jobbat med barn och ungdomar med neuropsykiatriska sv?righeter. Sedan drygt tv? ?r driver hon f?retaget Sensit Arbetsterapi AB d?r fokus ?r p? sv?righeter inom sensomotorik och perception.?Bildspel

Perfekt match for software testing: Anders Barn?
Anders kommer att prata om Unicus och deras aff?rside, om varf?r de bara jobbar med test och enbart anst?ller?personer med Aspergers syndrom. Han kommer dela b?de erfarenheter och utmaningar som de m?ter samt ge n?gra av deras kunder m?jlighet att dela sina upplevelser av?oss. Anders?skulle bli revisor men blev s?ljare och sedemera ledare i konsultbranschen. Han har gjort tv??tillv?xtresor med Connecta och Konsultbolag1 och ?r sedan?januari 2017 Vd f?r Unicus i Sverige.?Bildspel

?Jag ?r inte pappa till en skitunge ? jag ?r pappa till St?lmannen?: Fredrik Westin
F?rel?sningen handlar om hur Fredrik upplever sitt liv som pappa i en familj d?r ett av barnen har beg?vats med Tourette, ADHD och Aspergers syndrom, eller som Fredrik?brukar kalla det ? en plusmeny med extra allt.?? ?Mitt f?rsta riktigt livsavg?rande life defining moment skedde den 6/12 ?r 2000?kl 16.24 d? min son Olle f?ddes, jag har ?lskat?honom gr?nsl?st sedan den dagen och det begreppet har f?tt?bek?nna f?rg varje dag sedan dess f?r n?gonstans l?ngst bort i?det gr?nsl?sa s? n?rmar man sig till slut en gr?ns som aldrig f?r passeras.? Fredrik har en v?ldigt bred bakgrund d?r arbeten som kommunchef, socialchef, personalchef, VD, projektledare har varvats?med deltagande som l?tskrivare i Litauens melodifestival, en rockkarri?r, musikalskrivande och tv? diktsamlingar.

Stress i ett neuropsykiatriskt perspektiv: Helene Tranquist
Om stress, stresshantering, stressreaktioner och psykisk oh?lsa hos personer med kognitiva funktionsneds?ttningar. Helene?l?rare och arbetar som f?rel?sare och utbildare inom det neuropsykiatriska omr?det?efter att under m?nga ?r ha arbetat som pedagogisk ledare p? en?skola f?r elever med autism. Om du ?nskar ta del av?bildspel g?r det bra att skicka ett mejl till Helene.

Handikappad? F?r man ens s?ga det? Jesper Sandstr?m
Jespers anf?rande?kommer att handla om egna erfarenheter av hur en v?lmenande men missriktad jakt p堔mindre kr?nkande? ord ofta skapar fler problem ?n?det l?ser, leder till ?ngslighet och f?rvirring. Allt f?r?stort fokus p? vilka ord vi anv?nder riskerar att ?verskugga fr?gan om hur vi pratar med varandra mellan?dessa ord. Om respekt och inkluderande ?r m?let ?r det ist?llet det vi borde fokusera p?. Till vardags ?r Jesper?tolk, ?vers?ttare och spr?kutbildare, d? och d? samh?llsdebatt?r. Han ?r rullstolsbunden sedan f?dseln?p.g.a. cerebral pares.?Bildspel

Funktionsr?tt ? ett nytt ord i det svenska spr?ket:?Monica Klas?n McGrath
Monicas utg?ngspunkt kommer att vara att nya begrepp ibland har en nyckelroll i den process det inneb?r att byta perspektiv och t?nka nytt. N?r vi f?rra ?ret bytte namn fr?n Handikappf?rbunden till Funktionsr?tt Sverige var det just v?r utg?ngspunkt. Vi ville bredda fokus fr?n funktionsneds?ttning kopplat till individen och funktionshinder kopplad till bristande tillg?nglighet, till ett starkare r?ttighetsperspektiv. Sverige har antagit FNs konvention om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttningar, men vad inneb?r det i praktiken. Med det nya begreppet funktionsr?tt vill vi st?rka kopplingen till m?nskliga r?ttigheter och samh?llets skyldighet att skapa f?ruts?ttningar f?r att dessa uppfylls.
Monica ?r press- och kommunikationsansvarig p? Funktionsr?tt Sverige och har haft en viktig roll i f?rberedandet och genomf?randet av namnbytet fr?n Handikappf?rbunden till Funktionsr?tt Sverige 2017. Bildspel

Valbara f?rel?sningar:
1: Tidigt kognitivt st?d medan du kan! -Vid demenssjukdom: Lotta Olofsson
Allt fler f?r sin demensdiagnos tidigt i sjukdomsf?rloppet. Behovet av att tr?ffa andra i samma situation?efterfr?gas ofta. Det k?nns v?rdefullt att tr?ffa andra som f?rst?r hur det ?r och att tillsammans f? l?ra sig mer?om sjukdomen och strategier i vardagen. Det ?r ocks? tidigt i?sjukdomen som deltagarna kan l?ra sig mer om?hur de kan anv?nda sin mobiltelefon eller surfplatta f?r st?d?i vardagen eller f?r att bibeh?lla gamla och nya?v?nner.
Lotta ?r?arbetsterapeut och de senaste 10 ?ren, 1-2 dagar i veckan jobbat p? Demensf?rbundet. D?r?tr?ffar hon personer som nyligen f?tt en demensdiagnos och?har samtalsgrupper med dem. En kv?ll i m?naden h?ller Lotta i anh?rigtr?ff f?r make/maka under 65 ?r. Hon k?nner att det ?r viktigt att kunna ge st?d tidigt i sjukdomen?b?de till den som ?r sjuk och den som ?r anh?rig. De ?vriga?dagarna i veckan arbetar Lotta p???ldref?rvaltningen i Stockholm stad och med olika projekt kring demenssjukdom och hon hoppas att detta s??sm?ningom leder till att st?det tidigt i sjukdomen utvecklas?i de olika stadsdelarna.?Bildspel

2:?Privatliv och?Sexbyr?n,?modiga?och?tillg?ngliga?undervisningsmaterial f?r sex ? och? samlevnadsundervisningen i?s?rskolan: Zafire Vrba
Sverige har haft obligatorisk sex ? och samlevnadsundervisning sedan 1950-talet. De f?rsta anpassade, tillg?ngliga och?kostnadsfria undervisningsmaterialen f?r s?rskolan kom f?rst f?r ett par ?r sedan.?Vad inneb?r detta for de ungdomar som nu f?r relevant undervisning, och hur n?r vi vuxna som kanske?inte f?tt n?gon undervisning alls??Zafire?Vrba ?r?sexualupplysare?i?s?rskolan?och?sakkunnig?inom?sexuell h?lsa?f?r?hbtq-personer.?Bildspel

Motiverande samtal vid autism och adhd: Anna Sj?lund
Motiverande samtal (MI) beh?ver anpassas i m?tet med personer med autism och adhd. Hur g?r man det? Vad ?r viktigt att t?nka p?? Anna Sj?lund har tillsammans med Liria Oritz skrivit boken ?Motiverande samtal vid Autism och adhd? d?r de anpassat teknikerna i MI till m?lgruppen. Anna ?r beteendevetare, handledare och KBT-terapeut med f?rdjupning i neuropsykiatri med l?ng erfarenhet av arbete med denna m?lgrupp.?Bildspel

M?jligheter och risker p? n?tet f?r barn med NPF: Karin Torgny
Vilka utmaningar m?ter barn och unga med ADHD/ADD/AST p? n?tet??Idag vet vi att de ?r mer, oftare och l?ngre tid p? n?tet, uts?tts?f?r n?tmobbning och sexuella?kontakter p? n?tet i h?gre grad ?n j?mn?riga utan diagnos. Men de har ocks? stor gl?dje av n?tet.?Karin kommer att ber?tta om tv? utbildningsmaterial, f?r f?r?ldrar?och skola, och visa film ur dessa.?Karin??r journalist, kulturvetare och projektledare i N?tkoll, ett projekt som drivs av Attention?Hisingen-Kung?lv.?Bildspel

200 m?ten om ?ret ? hur teknik kan underl?tta vardagen: Hampus Sethfors
?S? satt jag d?r, i slutet av m?naden, med minus 37 kronor p? kontot och flera hundra kronor i avgifter f?r?uteblivna m?ten.??I detta f?redrag ber?ttar Hampus om hur man utformar teknik som underl?ttar i vardagen. Han ber?ttar om?det statligt finansierade projektet Dit-i-tid, d?r teknik anv?nds f?r att ge kognitivt st?d inf?r och under m?ten.?Hampus jobbar med digital tillg?nglighet p? Axess Lab.?Bildspel

Program och Bildspel 2017

Cecilia Olsson och Elisabeth Lannerg?rd: Med karta och kompass – gemensam probleml?sning
Cecilia ?r fil dr specialpedagogik p? H?ggviks s?rskolegymnasium och Elisabeth ?r verksamhetsutvecklare inom socialtj?nsten i Enk?pings kommun.
F?rel?sningen utgick fr?n en probleml?sningsmodell som ?r anv?ndbar n?r man beh?ver t?nka igenom n?got p? ett strukturerat s?tt f?r att planera en f?r?ndring. B?de p? verksamhetsniv? och p? individniv? presenterades hur man gemensamt i en personalgrupp/ett team kan s?tta funktionella, utv?rderingsbara m?l och komma fram till metoder att n? m?len.?Probleml?sningsmodellen kompendium

Dagny Wikstr?m: Toppm?ten i demensv?rden – bem?tande och f?rh?llningss?tt
Dagny ?r leg arbetsterapeut, demensv?rdsutvecklare och medf?rfattare till Demensboken.
Denna f?rel?sning handlar om hur vi kan skapa kontakt och hj?lpa personer som inte minns, hittar och k?nner igen. Hur vi kan kommunicera med personer som har sv?rt att uttrycka sig, missuppfattar, ?r misst?nksamma och r?dda. Samt hur vi kan skapa f?rtroendefulla m?ten och hj?lpa personer med demens att bibeh?lla sin v?rdighet, k?nna v?lbefinnande och livsgl?dje.?Toppm?ten i demensv?rden

Ann-Christine Gullacksen: Delaktighetsmodellen – en v?g mot empowerment
Ann-Christine ?r docent i socialt arbete och funktionshinderforskare. I denna f?rel?sning f?r vi ta del av Delaktighetsmodellen som hon utvecklat tillsammans med kollegor i FoU V?lf?rd Sk?ne.?Delaktighetsmodellen?och?L?nk till film om modellen

Kurt Lindblom-Andersson: “Kom An” – v?gen till arbete och delaktighet
Kurt arbetar sedan 10 ?r tillbaka i V?rmd? kommun med att bilda och utveckla kooperativa f?reningar med deltagare i daglig verksamhet. P? Inspirationsdagarna kommer han att ber?tta om sin arbetsmetod f?r f?reningsbildande. Vi kommer ?ven att f? tr?ffa flera deltagare som ber?ttar om sina karri?rer i verksamheterna och om hur de bildade kooperativ.?Socialt f?retagande – kontaktuppgifter

Susanne Bejerot: Neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar och samsjuklighet med psykisk oh?lsa
Susanne Bejerot ?r psykiater, leg psykoterapeut och professor i psykiatri vid institutionen f?r l?karutbildning ?rebro universitet. Hon?har under ett tiotal ?r arbetat med utredning och behandling av vuxna med ADHD och autismspektrumtillst?nd och med personer med utvecklingsst?rning med allvarliga beteendeavvikelser. Dessf?rinnan har hon arbetat med barn och vuxna med OCD, samt social ?ngest. Numer forskar hon bland annat p? immunologiska aspekter vid sv?ra psykiatriska tillst?nd. Susanne har skrivit en l?robok om tv?ngssyndrom: ?Tv?ngssyndrom/OCD. Nycklar p? bordet?, en rimbok om psykiatri ?Vem var det du sa var normal? samt en bok riktad till dem som arbetar med vuxna med autismspektrum, ?Boendest?dsboken?, tillsammans med Anna Sj?lund. Hon ?r en erfaren f?rel?sare och projektledare i utbildningsprojektet Kognus 2009-2014. Susanne Bejerot kommer att dela med sig av sin breda erfarenhet inom neuropsykiatri och psykisk oh?lsa. (Bildspelet ?r tyv?rr inte l?ngre tillg?ngligt.)

Ann Nilsson: St?det till familjer med f?r?ldrar som har kognitiva sv?righeter
Ann ?r familjecoach och har en beteendevetenskaplig examen med pedagogik som huvud?mne. Hon har m?ng?rig erfarenhet av att arbeta med f?r?ldrar och barn som har?kognitiva sv?righeter i Tierps kommun. Ann kommer att ber?tta om det anpassade familjest?det som erbjuds dessa familjer. Hon kommer ?ven visa praktiska exempel p? de anpassningar som gjorts, tex. checklistor om barns?kerhet och omv?rdnad, planeringskalendrar, rutinscheman och olika st?ddokument som f?r?ldrarna kan anv?nda sj?lva hemma.?St?d till f?r?ldrar med kognitiva sv?righeter?Broschyr

Helena Donnerfjord: Projekt kognitivt st?d – Barn och Ungdomspsykiatrin i Stockholm
Helen ?r leg arbetsterapeut och har arbetat flera ?r inom daglig verksamhet och gruppbost?der f?r vuxna med utvecklingsst?rning. B?de som arbetsterapeut och som projektledare. B?rjade 2013 p? Barn- och ungdomspsykiatrin och tilltr?dde tillsammans med en psykologkollega som projektledare f?r BUP FUNKS tre?riga projekt Kognitivt st?d. I denna f?rel?sning kommer Helen att presentera projektet vars syfte var att utveckla en organisation f?r att p? b?sta s?tt tillgodose barns och ungdomars behov av?individuella insatser med kognitivt st?d, inklusive tyngdt?cken, i samband med barn- och ungdomspsykiatrisk v?rd. Antalet arbetsterapeuter inom projektet v?xte fr?n 5 till 15. Inom ramen f?r projektet har en arbetsmetod utvecklats som kommer att implementeras p? BUP (?ppenv?rd) Stockholm under 2016.?Kognitivt st?d inom BUP

?ker Seiger: Vad h?nder i hj?rnan n?r impulskontroll och koncentration brister?
?ke Seiger bildspel

Anna Sj?lund: Kompassmodellen – kartl?ggning i skola och vardag
Anna ?r beteendevetare och handledare med f?rdjupning inom neuropsykiatri och?grundutbildad psykoterapeut i KBT. Anna har arbetat i en m?ngd olika?metodutvecklingsprojekt som ber?r vardagen f?r personer med Kognitiv funktionsneds?ttning och har skrivit ett flertal b?cker i omr?det.?Anna?ber?ttar h?r om hur man kan arbeta med Kompassmodellen.?Precis lika lite som personer med synneds?ttning blir hj?lpta?av att byta glas?gon med?varandra, fungerar inte anpassningar som utarbetats f?r “Jenny” att anv?nda f?r “Viktor” vid?kognitiv funktionsneds?ttning. F?r att kunna kravanpassa och kompensera f?r funktionsneds?ttning i vardagen och skolan kr?vs att vi kan g?ra en pedagogisk kartl?ggning. Vad g?r olika?situationer sv?ra f?r “Jenny” och vad g?r dem?sv?ra?f?r “Viktor”? Med Kompassmodellen?kan man enkelt g?ra?olika situationsanalyser genom en pedagogisk kartl?ggning och en?navigeringshj?lp, d?r man arbetar tillsammans med personen sj?lv f?r att identifiera vad som?g?r olika situationer sv?ra. Kompassmodellen skapar en gemensam f?rst?else och utmynnar i?en individuell “tryggs?ck” med anpassningar, hj?lpmedel och strategier till personen.?Kompassmodellen

Sem. nr 2: Michael Kjellberg: Appar – vad ska det vara bra f?r?
Michael Kjellberg har arbetat med datorer sedan 1980, datorrelaterad utbildning sedan 1984 och med funktionshindrade och datorer sedan 1987. Ledstj?rnan f?r sitt?arbete ?r enkelhet. Ju enklare en anpassning ?r, desto l?ttare ?r den att anv?nda. N?gra vanliga arbetsuppgifter ?r behovsanalys, utprovning, installation/konfiguration och utbildning. Reparerar ?ven?datorer och kringutrustning.?Michael har under ?ren?deltagit i olika projekt, arbetat med datorspel och funktionshinder. ?r nu ansvarig f?r tekniken i arvsfondsprojektet, Anpassad IT – v?gen till digital delaktighet.?Appar

?ke Seiger: Hj?rnan som sambandscentral
?ke??r geriatriker och utn?mdes till professor 1987. Han ?r verksam vid Institutionen f?r?neurobiologi, v?rdvetenskap och samh?lle, Karolinska Institutet och chef f?r forskning, utveckling och?utbildnings enheten, FoUU p? Stockholms Sjukhem.

I m?nga sammanhang och p? m?nga platser har ?ke f?rel?st om hj?rnans ofattbara komplexitet och?dess funktioner. Inriktningen har varit bl.a. p? hur hj?rnan f?r?ndras d? vi blir ?ldre att det bildas nya?celler ?ven i hj?rnan och att den utvecklas ?ven p? ?ldre dar samt att olika delar av den ?ven v?xer.??ke ber?ttar bl.a. om varf?r vi blir l?ngsammar i tanken ?ven i relativ ung ?lder och kan ha sv?rt med?att plocka fram detaljer direkt utan f?r v?nta p? att hj?rnan arbetar f?r att sedan l?mna ut r?tt?information.

Kerstin Ivarson Ahlstrand & Malin Nelson: Begripsam – om att g?ra webben begriplig f?r personer med kognitiva sv?righeter
Kerstin ?r projektledare med ca 10 ?rs erfarenhet av projekt som r?r tillg?nglighet till digitala tj?nster samt?Design-f?r-Alla och Universell utformning, ofta p? strategisk niv? eller med fokus p? konceptutveckling. Just?nu ?r Kerstin anst?lld av Dyslexif?rbundet FMLS f?r att leda Arvsfondsprojektet Begripsam.?Malin ?r en av projektdeltagarna som hj?lper till att testa tillg?ngligheten p? n?tet. Hon g?r sista ?ret i?gymnasies?rskola p? Caf?- och restauranglinjen, H?gggviks gymnasium.

Begripsam ?r ett komplext projekt som f?rs?ker ta ett helhetsgrepp p? begreppet kognitiv tillg?nglighet till?digitala tj?nster. Begripsam?samarbetar med forskare p? KTH som tittat p? vilken forskning det finns kring kognitiv?tillg?nglighet till elektronisk kommunikation, vidare samarbeten med tj?nsteutvecklare, intresseorganisationer,?myndigheter, standardiseringsgrupper m fl. Begripsam jobbar n?ra och tillsammans med personer som sj?lva har?kognitiva funktionsneds?ttningar. Presentationen visar hur de?jobbar och inh?mtade erfarenheter s? h?r l?ngt.
Bildspel:?Begripsam_?h?rarkopia_FKS 11 mars 2015

Birgit Heuchemer: Kognitivt st?d inom kriminalv?rden
Birgit arbetsterapeut med Magisterexamen i ?mnet arbetsterapi. Birgit ?r?anst?llt som arbetsterapeut p? ITOK ( Beroendecentrum Stockholms Integrerat Team f?r?Opiatberoende Kriminalv?rdsklienter). Hon har varit del av Hj?lpmedelinstitutets tidigare?informationssatsning ?Hj?lpmedel i fokus? som riktade sig mot Kriminalv?rden. Birgit har?medverkat i flera forskningsprojekt inom omr?det.

Forskning och kartl?ggning visar att den psykiska oh?lsan bland kriminalv?rdsklienter ?r?v?ldigt h?g. Denna psykiska oh?lsa inneb?r kognitiva sv?righeter som p?verkar vardagen.?Klienternas kognitiva sv?righeter samt behov av kognitivt st?d har tidigare inte st?tt i fokus?inom kriminalv?rden.?I samband med regeringsuppdraget ?Hj?lpmedel i Fokus? introducerades milj?anpassningar och?kognitiva hj?lpmedel samt personalutbildning. Resultaten var positiva, dock saknas fortfarande?kunskap och resurser f?r att kunna erbjuda kriminalv?rdsklienter adekvat kognitivt st?d.
Bildspel:?BirgitHeuchemerF?rel?sning

Christina Dahl: Coaching av unga vuxna med Aspergers syndrom och psykisk oh?lsa
Christina?har arbetat som pedagog p? habiliteringen i Skaraborg sedan 1980. D?r har hon?arbetat b?de med barn,?ungdomar och vuxna med autismspektrumtillst?nd. De senaste ?ren har hon f?tt?m?jligheten att arbeta med hur?habiliteringen kan hitta former f?r att m?ta unga med psykisk oh?lsa. Under ?ren har Christina??ven?arbetat f?r?Utbildningscenter Autism med handledning och utbildning p? olika platser i landet. Sedan ett ?r tillbaka?arbetar Christina?med utbildning och handledning i egen regi.

F?rel?sningen handlar om ett projekt d?r Christina arbetade tillsammans med unga personer med Aspergers?syndrom och psykisk oh?lsa. Syftet var att tillsammans hitta v?gar att bryta isolering och v?ga ta steg mot?n?gon form av f?r?ndring.
Bildspel:?Crisitna Dahl

Elise Ryttare Saneback & Viktor Lundqvist, ?gesta folkh?gskola: Aspergare ber?ttar
Elise??r 26 ?r och fick Asperger syndrom diagnos f?r snart 3 ?r sedan. Efter det att hon fick sin diagnos gick hon??gesta folkh?gskolas ett?riga information/mentors-utbildning. Arbetar numera p? skolan som assistent samt f?rel?ser om Asperger och hur livet med en funktionsneds?ttning kan se ut.?Viktor 24 ?r gammal och fick diagnosen Aspergers syndrom f?r fyra ?r sedan.?I diagnosen fanns f?rklaringar till n?stan allt som han?varit med om men inte f?rst?tt. Varf?r andra inte f?rst?tt honom?och varf?r han inte f?rst?tt andra. Med?sin?Asperger Informat?r utbildning fr?n ?gesta Folkh?gskola och m?nga erfarenheter av s?v?l egen?som andras Aspergers syndrom i bagaget, vill Viktor?f?rel?sa och hj?lpa andra att f?rst? varandra.

I deras f?rel?sning f?r vi veta vad Aspergers syndrom ?r,?? Kort presentation av de olika begreppen.?Bem?tande. ?Vad ?r bra att t?nka p? n?r man arbetar med personer som har Asperger. Tips och r?d.?Sv?righeter n?r man har Asperger ?Tips p? hj?lpmedel och strategier som kan underl?tta i livet.

Erik Azaba:?Tv?rkulturellt teamarbete
Erik ?r arbetsterapeut och bland annat docent p? Karolinska Institutetet. Han st?r bakom forskningsstudien “Att ?ldras p? lika villkor: En innovativ multi-metod studie om ?ldre personer som har immigrerat”.

Sara Ahlstr?m Wallin: Tidshj?lpmedel f?r f?rskolebarn
Sara ?r arbetsterapeut och har tidigare deltagit i ett forskningsprojekt om utveckling av tidsuppfattningen med hj?lp av tidshj?lpmedel och pedagogik i s?rskolan. Hon genomf?r nu en pilotstudie i f?rskolan med metoden Min Tid och MemoDayPlanner. Sara kommer att ber?tta hur f?rskolebarnen i ett pilotprojekt fick pr?va en pedagogik och hur barn, f?rskolel?rare och f?r?ldrar upplevde metoden.
Bildspel:?MinTid

Katarina Carlstein Carlson: Att skriva l?tt-l?st
Katarina ?r journalist och informat?r och jobbar sedan ?rsskiftet p? Myndigheten f?r tillg?ngliga medier.
Hon kommer att ber?tta om erfarenhet att skriva l?ttl?st. Hon kommer att prata om vilka m?lgrupper som beh?ver enklare, l?ttl?sta texter, och varf?r texterna beh?vs!?Presentationen inneh?ller tips och id?er p? hur ni kan skriva enklare och mer begripligt.
Bildspel:?Katarinacarlsteincarlsson_f?rel?sningFKS

Inga-lill Fahlstr?m: Pictostat – enk?tverktyg
Inga-Lill har utvecklat ett bildbaserat enk?tverktyg. Hon kommer att ber?tta om hur man anv?nder och anpassar enk?tverktyget Picto-stat. Picto-Stat har anv?nds p? dagcenter och p? gruppbost?der. L?s mer

Anders Bond:?Kognitiva strategier f?r l?rande
Anders ?r psykolog och har under hela sin yrkesliv ?gnat sig ?t att l?ra ut om utvecklingsst?rningens konsekvenser och utvecklat hj?lpmedel bland annat “Kvartursprincipen”. Han kommer att ber?tta om forskning kring l?randet f?r personer med kognitiva neds?ttningar.

Helena Hallinder och brukare: Tankeverkstad f?r ?ldre?- smartphone som kognitivt st?d
Helena ?r arbetsterapeut och ber?ttar om erfarenheter att jobba tillsammans i en tankeverkstad d?r personer med minnesneds?ttningar tillsammans pr?var teknik f?r att st?dja sin vardag.
Bildspel:?HeleneHallinder

Kerstin Gatu: Enkla instruktionsfilmer som kognitivt st?d
Kerstin ?r arbetsterapeut och har i m?nga ?r utvecklat kunskap kring kognitivt st?d. Just nu jobbar hon med “Anpassad IT – v?gen till digital delaktig” f?r personer som inte l?ser eller ?r svaga l?sare. Hon kommer att visa hur man kan skapa enkla filmer som kognitivt st?d med hj?lp av ett anv?ndarv?nligt program.
Bildspel?[Nedladdningen kunde inte hittas] Bildspel?[Nedladdningen kunde inte hittas]

Familjest?ds projektet
Mats Granlund
Professor i handikappvetenskap, har trettio ?rs erfarenhet av arbete f?r personer med kognitiva funktionsneds?ttningar.
Forskningsledare f?r Child. Delaktighet i vardagen f?r barn, ungdomar och unga vuxna diskuteras i relation till familjens situation och insatser fr?n kommun (LSS) och habilitering. Presentationen bygger p? tre p?g?ende forskningsprojekt. Mats Granlunds presentation

?ldre med ADHD respektive autismspektrumtillst?nd
Lena Nylander
?verl?kare, specialist i allm?n psykiatri, m?ng?rig arbete med personer med ASD. F?rfattare m.m.
Vad vet man om funktion hos och levnadsvillkor f?r personer ?ldre ?n 60 ?r med ADHD respektive autismspektrumtillst?nd? Lena Nylanders presentation

St?d till f?r?ldrar med kognitiva sv?righeter
Gunnel Janesl?tt
Leg arbetsterapeut och forskare p? SUF Kunskapscentrum.
Presentationen inleds med information om SUF kunskapscentrum. Aktuell kunskap om kognitiva neds?ttningar och f?r?ldraskap, behov av st?d samt om olika typer av st?d som finns idag. Gunnel Janesl?tts presentation

Tillg?nglighet och kognitivt st?d i gymnasies?rskolan
Jessica Eriksson
Kommunikationspedagog p? gymnasies?rskolan.
F?rel?sningen kommer att visa: Hur skolmilj?n kan g?ras tillg?nglig med bilder. Positiva f?r?ndringar som vi sett sedan vi b?rjade anv?nda surfplattor p? gymnasies?rskolans individuella program. Jessica Erikssons presentation

Framtiden ?r redan h?r
Daniel Erkstam
Daniel Erkstam fr?n kommunikationsbyr?n Salgado i Uppsala har arbetat med Internet och Sociala medier de senaste 9 ?ren.
Vilken betydelse kan sociala media ha f?r personer med kognitiva sv?righeter. Nya saker som tillkommit i det senaste. Exempel p? till?mpningar av n?gra av de tekniker. Daniel Erkstams presentation

Etik i f?rskrivningsprocessen ? sj?lvbest?mmande och integritet
Lars Sandman
Lars Sandman ?r professor i v?rdetik vid H?gskolan i Bor?s. Han presenterar en v?rdetisk modell f?r att v?rdera etiska problem i samband med kognitivt st?d. Lars Sandmans presentation

?I 300 knyck, p? en motorv?g mot oh?llbarhet?
Anders Gustavsson
Resursfabrik?r och f?rel?sare p? Resursfabriken.se. Attitydambassad?r f?r Regeringsuppdraget Hj?rnkoll. Meriterad genom n?ringsliv och varudeklarerad i psykisk oh?lsa. Anders delar med sig av av en en personlig ber?ttelse fr?n att vara efterfr?gad med ?rskort p? SAS till en h?rdlandning mitt i livet. ?ver en natt f?r?ndras hela verkligheten och vi hamnar pl?tsligt mitt i ett kaos av skuld och skam. Under f?rel?sningen f?rdas vi p? en resa genom ett liv i h?g hastighet, genom sp?nnande arbeten, h?g puls, psykisk oh?lsa och jakten p? diagnoser, i en till synes om?jlig kamp. Hur v?ra v?rderingar kan och m?ste f?r?ndras, hur ?ppenhet kan g?ra underverk p? en arbetsplats. Anders Gustafssons presentation

Vardagsteknologi ? kognitiv svikt
Louise Nyg?rd
Professor i arbetsterapi p? Karolinska institutet
Vad visar forskningen om teknologi vis kognitiv svikt? Louise Nyg?rds presentation

V?lf?rdsteknologi f?r personer med demens och anh?rigas behov
Ingela M?nsson
Leg arb. utredare fr?n Hj?lpmedelsinsitutet
V?lf?rdsteknologi ?r hj?lpmedel, produkter, tj?nster etc som kan bidra till aktivitet, delaktighet, trygghet f?r personer med demenssjukdom och anh?riga. Resultat och erfarenheter fr?n HIs regeringsuppdrag och projekt kommer att presenteras.

?S? fungerade tekniken f?r mig?
Catharina Montgomery
Leg. arbetsterapeut p? Lundag?rdsgrupperna
Catharina har h?llit i utbildningar i grupp f?r personer med demens i tidigt skede. En person med demenssjukdom ber?ttar om sina erfarenheter.

• Kan vi vara s?kra p? det vi minns?
  Erika Dahlin pratade om olika typer av minnen utifr?n hj?rnans funktion och problematiserade kring vad det ?r som g?r att vi ibland inte minns.
• Arbetsterapeuten i skolan ? erfarenheter fr?n projektet Teknikst?d i skolan
  Elisabeth Lagerkrans informerade om hur arbetsterapeuterna har arbetat i projektet Teknikst?d i skolan. Vilka elever de tr?ffat, bed?mningar som gjorts, om de teknikst?d som provats ut och vilka arbetsterapeuterna har samarbetat med.
• Betydelsen av egen erfarenhet f?r att p?verka
  Jenny Str?m ber?ttade om sin erfarenhet att sprida kunskap om kognitivt st?d.
• Min tid ? ett pedagogiskt material med st?d av hj?lpmedel
  Kerstin ?berg ber?ttade om en metod att unders?ka tids varaktighet med st?d av materialet Min Tid.
• Kognitivt st?d vid existentiella f?r?ndringar d?r NPF finns med i bilden.
  Carina F?lling ber?ttade om hennes arbete att st?dja personer med kognitiva sv?righeter inom palliativ v?rd.
• DIKO ? Den digitala kontaktboken
  Bitte Rydeman ber?ttade om hur man skapat en digitalt kontaktbok tillsammans med n?gra s?rskolor i Sk?ne.
• Tidsuppfattning och Tidshantering ? Vad vet vi idag?
  Gunnel Janesl?tt ber?ttade om sin forskning kring uppfattning och hantering av tid.

• Att f?rst? sin egen utredning
  Cecilia Olsson ber?ttar hur ungdomar p? en gymnasies?rskolan tar del av sin egen utredning och g?r den till sitt eget redskap.
• Barnanpassad ?tergivning av psykologutredning
  F?rel?sning av Inger K?rnekull, Vivi Sandstr?m.
  De presenterar en modell f?r att samtala med barn i dialogform efter psykologutredning. Modellen ?r en redovisning med bilder av vad barnet ?r bra p? och har sv?rt f?r. Sist i dokumentet visas tre exempel.
• FUBkoll
  Anita Hilden och Jenny Hammarstr?m ber?ttar hur de utvecklat en webbplats f?r publicering av information i olika media. Sidan riktar sig till personer med utvecklingsst?rning.
• Hj?rna och samh?lle
  Bo Hejlskov ber?ttar om varf?r vi som samh?lle beh?ver dessa diagnoser, och hur sambandet ?r mellan den som f?r diagnosen, hans eller hennes f?ruts?ttningar och samh?llets behov.
• Kognitivt st?d i skolan
  Ulla Ringstr?m ber?ttar om ett projekt d?r man intervjuat ungdomar om deras skoltid och tillg?ng till hj?lpmedel.
• Vad kan hj?lpmedel betyda
  Eva Lindqvist ber?ttar om hur personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede blev anv?ndare av utvalda hj?lpmedel i sin vardag.
• 2012 Webbguiden-ICF
  Susanne Barkvik ber?ttar om hur man h?ller p? att utveckla en webbaserad guide som ett verktyg i rehabiliteringsprocessen

• Hj?lpmedel i Fokus – fr?n norr till s?der
  Monica Ryd?n gjorde en genomg?ng ?ver olika projekt kring hj?lpmedel som satts ig?ng runt om i Sverige f?r personer med psykiska funktionshinder.
• Kan “sk” Smartphones vara ett kognitivt st?d?
  Margaretha Roos ber?ttade om projektet d?r de unders?ker om en vanlig Samrtphone kan vara ett kognitivt st?d i vardagen?
• Messa med symboler
  Margret Buchholz ber?ttade om projektet d?r personer med behov av symboler fick pr?va att SMS:a med hj?lp av bilder eller symbolspr?k.
• Hj?lpmedelsambassad?rer
  Anneli Westling och Charlotta Boestam hj?lpmedelsambassad?rer fr?n projektet Hj?lpmedel i Fokus ber?ttade om sitt upplysningsarbete.
• ICF i vardagen
  Susanne Barkvik och Rita Ehrenfors ber?ttade om det p?g?ende projektet ?B?ttre st?d till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF?

• P?g?ng i FKS
  Susanne Barkvik, leg arbetsterapeut ber?ttar om tv? projekt som FKS deltar i.
  Bildsymbolprojektet och B?ttre st?d till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF.
• Vardagsst?d
  Anna Sj?lund Utvecklingsledare Behandlingshemmet V?rberget.
  Ber?ttar om sv?righeter och ger exempel p? vardagsst?d f?r personer med neuropsykriatiska syndom.
• Ninjakoll 2
  Cecilia Olsson, pedagogisk handledare p? H?ggviks gymnasium ber?ttar om Ninja koll 2 och
  Om kognitivt st?d f?r personer med lindrig utvecklingsst?rning om livet efter skolan.
• Min ekonomi, fr?n problem till id?er till produkter.
  Kerstin ?berg, leg arbetsterapeut fr?n Trollreda resurscenter ber?ttar hur arbetet med Min Ekonomi har utvecklats steg f?r steg.
• Delaktighet i olika v?rldar
  Martin Molin, lektor i socialt arbete vid H?gskolan V?st ber?ttar om ?verg?ngen mellan gymnasies?rskola och arbetsliv.
• Om kognitivt st?d p? arbetsplatsen
  Mimmi Darbo och Josef Tesfay fr?n Misa ber?ttar om processen att f? st?d efter individens f?ruts?ttningar.
• Per Larshans, MAX hamburgerkedja
  Per Larshans ber?ttar om arbetet med social h?llbarhet som ger r?tten till ett arbete.
• Delaktighet f?r personer med lindrig utvecklingsst?rning i f?rskrivningsprocessen och i vardagsaktiviteter vid anv?ndning av kognitiva hj?lpmedel
  Birgitta Wennberg, arbetsterapeut Klara Mera har i sin magisteruppsats tagit reda p? hur delaktiga personerna varit och ?r i f?rskrivning och uppf?ljning.
• Best?llning FKS Bildspel
  Ett bildspel som visas i powerpoint. Bildspelet f?r visas i sin helthet eller i delar.

• Arbetsminnestr?ning med Cogmed
• F?rel?sning Ing-Marie Wieselgren
• Karin Gaver S?rvux
• F?rel?sning Sonnersten,Hetta: Motiverande samtal
• Monica Ryden Innan hj?lpmedel
• Kerstin ?berg Mina pengar
• Att jobba med ?rendegrupper

• 2008 Klara Mera- Formul?r
• 2008 Klara Mera – Checklista
• 2008 F?rel?sning Klara Mera i Stockholm
• 2008 F?rel?sning Katarina Nordin Lidberg
• Inspirationsdagarna 2008 – F?rel?sning Anna Derwinger
• Inspirationsdagarna 2008 – F?rel?sning Anna Derwinger 2
• Inspirationsdagarna 2008 – F?rel?sning av Birgitta Magnusson

• P? g?ng i Bildsymbol projektet
• Hur ger man information om kognitivt st?d?

• Inspirationsdagarna 2006

• Bildsymboler f?r m?nga fler

• Om ett nytt omgivningshj?lpmedel 2004
• Minnesanteckningar fr?n Inspirationsdagar 2004